Sömnen är ju så viktig för att vi mammor ska må bra och ha energi för att hantera dagarna på bästa sätt och för att bebisarna ska må bra och utvecklas optimalt. Som med introduktion av mat finns det en mängd olika teorier och uppfattningar vad gäller sömn samt olika former av sömnträning. Enligt vad jag lärt mig och tror på så är det vår uppgift som föräldrar att ge barnet optimala förutsättningar för bra sömn, utan att styra/tvinga på den för mycket. Vissa anser att små bebisar tidigt ska kunna sova genom natten samt somna/somna om på egen hand. Jag tänker att vi har alldeles för bråttom och för stora krav. Bebisen bodde i magen i 9 månader så de första 9 månaderna utanför handlar om att vara nära och göra övergången mellan inre och yttre världen så smidig som möjligt.
Bebisar behöver närhet och trygghet mest av allt, om det innebär att de vaknar för att bli påminda om att du finns där eller att de somnar in på bröstet så är det inga konstigheter utan helt normalt! Att vägra låta bebis somna på bröstet/i famnen eller nattamma tror jag inte är svaret på sömnproblem långsiktigt, utan kan snarare skapa spår av otrygghet i längden. (Detta är mina åsikter och värderingar, alla föräldrar har rätt till sin egen och jag menar inte att vara dömande med detta inlägg.) Personligen låter jag Felicia somna vid bröstet om hon önskar samt ammar när hon vaknar under natten. Det känns helt onaturligt och fel för mig att vägra ge min lilla bebis bröstet, hon är trots att fortfarande en bebis. Vissa nätter vaknar hon varje till varannan timma så då blev det mycket amning/bröst..! Det finns många anledningar till att en bebis vaknar; hunger, törst, värme, kyla, obekväm, utveckling, tänder, önskar närhet etc. Det längsta hon sovit sammanhängande är nog 5 timmar och det är ett bra tag sedan nu! I snitt skulle jag gissa på att hon vaknar var tredje timma och för oss funkar det, hennes säng är precis bredvid mig så det blir lugnt och kvickt för oss båda, alltså stör natten minimalt. Värre är det när man vaknar och har svårt att somna om eller är uppe för att bebisen är ledsen. Jag tror starkt på tryggheten samsovning ger, dock har Felicia egen säng bredvid mig för att vi sover båda bättre då, än när vi delar säng.
De två viktigaste bitarna för oss människor och sömn är:
Sleep pressure/sleep drive – this is like a timer or counter. The longer you have been awake, the stronger the desire and need to sleep.
Att vakna med ljuset är optimalt, samt somna med mörkret, (vet att det inte alltid funkar i Sverige), men utsätt bebis och dig själv för dagsljus när det går på morgonen och mörker innan läggdags för att den stödja den inre klockan. Tupplurar dagtid i ljuset, inte i ett mörklagt rum. Nästa del är "sleep pressure", bebisar utvecklas fort och efter de första månaderna behöver de mycket stimuli, så istället för att tolka första tecknen som trötthet kan det istället tolkas som uttråkan, så när de börjar bli trötta och griniga kan man byta stimuli, istället för att fokusera på att få dem att somna. Tidigare försökte jag undvika övertrötthet och kunde därmed spendera 30-45 min med att få Felicia att somna, men nu byter jag istället aktivitet tills hon är riktigt trött och då somnar snabbt och enkelt. Det märks tydligt hur mycket mer stimuli hon numera behöver, de suger åt sig allt som små svampar! Istället för att lägga henne en viss tid varje kväll, låter vi henne vara med på kvällsaktiviteterna, äta middag med oss och lyssnar in på hennes signaler. Är hon lite trött så väntar vi med att försöka natta henne tills hon är riktigt trött och då somnar snabbt, så blir det lugnt och behagligt för hela familjen.
Bebisar behöver (och tar oftast automatiskt) sina totala sömntimmar (som varierar väldigt från barn till barn mellan extremerna 9-18 timmar..!!), jag skulle gissa på att Felicias är ca 11-12 timmar. För att få en bättre nattsömn försöker jag som sagt numera aktivera och stimulera henne så mycket som möjligt tills hon verkligen behöver sova, tidigare lät jag henne sova hur mycket hon ville dagtid så fort hon var lite trött, nu förlänger samt förstärker jag den tröttheten just för att minska dagsömn och istället öka nattsömn. (Jag skulle aldrig hindra henne från att somna pm det är det hon behöver, utan väntar tills hon är riktigt trött istället för att somna henne direkt när hon visar första antydan till trötthet). Vi har inga särskilda rutiner vad gäller varken sömn (utöver dusch och bokläsning) eller mat utan går efter Felicias tecken och dagsbehov. Men dagen är till för aktiviteter och natten för sömn, så numera handlar dagsovning om återhämtning men inte att sova i vagnen i 2 timmar för att det är bekvämt utan då påverkar det nattsömnen, så om hon skulle sova så länge numera så testar jag att flytta henne. Oftast vaknar hon hon då och är redo för nya äventyr=). Majoriteten av dagarna sover hon 30-60 min uppdelat på 2 eller 3 tupplurer.
Som sagt är jag absolut ingen expert i ämnet utan tar in information från personers kunskap jag litar på och har samma värderingar som, samt inkluderar den viktigaste biten att lyssna på min intuition! Om målet är att få bebis att sova genom natten så ger detta inlägg inte mycket tips och fokus till det;-). Alla är vi olika, med olika familjer, förutsättningar, värderingar och tankar så det gäller att hitta det som funkar för er familj. Är sömnen ett problem för att du/ni är trötta dagtid och har ett sämre välmående pga sömnbrist (våga då be om hjälp!), eller ansesdet vara ett problem för att bebisen inte sover "så bra som alla andra"? En viktig aspekt tror jag är att vara flexibel och avslappnad för ju mer vi försöker styra och påtvinga något med strikta tankar eller rutiner, desto mer motstånd riskerar vi möta...
Hojta till med frågor, tips och kommentar!
/Kristin